Vilken helg! Änglarna närvarande 😍

I helgen har det varit fokus på änglarna. Igår hade jag och några kollegor en dag med meditationer, änglar, healing och tidigare liv. Jag körde budskap till publiken. Det är så häftigt när änglarna bara förmedlar det ena efter det andra. För de gör de, sen förstår vi kanske inte allt på en gång men det kommer senare. Däremot så gillar inte änglarna när vi sätter oss på röven och frånsäger oss ansvare från att göra. De så att säga filar kanterna åt oss, eller som vi hästfolk brukar säga, krattar manegen 😉. 


Vi hade en fantastisk dag och avslutade den med härlig globalyoga. Underbart! 

Idag var det dags för en morgon promenad, när jag tog mina träningstights ur garderoben och drog på mig dem fick jag se en fjäder. Detta var ett tecken för mig att änglarna ville visa sig att de finns runt mig, likväl som de finns runt dig, och de kändes som de var glada att få förmedla budskap som kan hjälpa oss i vår vardag. 

En lyckad helg med andra ord! 

Helgen har nu avslutats med att jag var på min dotters karate och kollade när hon tränade. Hon har utvecklats rejält och hon har talang. Kul tycker jag 😍

Efter vi kom hem drog jag lite intervaller, gött och ja helt ok tid. Tänkte extra noga på tekniken så imorgon får jag nog rejäl träningsvärk. En toppenhelg helt enkelt! 

Ni som bor nära Borås se hit

Reklam:för mig själv och mina vänner

https://www.facebook.com/events/1279219428830379??ti=ia

Här kommer ett tips på ett event som går av stapeln nästa v utanför Borås. Alla ni som är nyfikna är hjärtligt välkomna!

Healing, tidigare liv meditationer, budskap från änglarna och yoga kommer finnas med under dagen! 

Mer info hittar ni på fb eventet

Här!

Varför give me five är så viktigt!

Har aldrig tänkt på varför ”give me five” är så viktigt, men det är det. Varför det då undrar du? Vad kan en sådan liten geste betyda egentligen, på marginalen ingenting eller kanske allting. Mina tankar kring detta är att det blir en ritual, varför är ritualer så viktiga då, jo de befäster saker. Man gör något i en speciell ordning, det blir alltid något utav det, man fokuserar sin energi och ritualer kan ju också påverka oss i att befästa både positiva och negativa saker. Just ”give me five” är en positiv förstärkning, det ger också en möjlighet att fira. Fira är viktigt, egentligen kan man fira hur små saker som helst eller hur stora saker som helst men att fira de små med en enkel geste som en ”give me five” gör att nästa gång har man en mer positiv upplevelse med sig. 

Ju mer motstånd man har med sig, ju mer give me five. 

Idag isolerade jag taket i vardagsrummet (håller på med renovering) där vart det en eller kanske tom två give me five. När jag sedan läste för Leah blev det också en give me five till henne när hon fyllde i sagan och jag pekade på orden. Hon blev riktigt glad och ville läsa själv en gång till. Så enkelt är det med positiv förstärkning. 

Så nästa gång du ska göra något med motstånd, ge dig själv en give me five. 

Före isolering

Vad händer med din omgivning när du ändrar dig! 

Visst är det fantastiskt, du har hört de där gliringarna ett tag inte tagit tag i problemet, o när du väl tar tag i det så tar gliringarna sig ett annat uttryck. Just det, DET kan vara jobbigt för din omgivning att du förändras, för vad händer då med din omgivning och deras syn på dig? Spännande reflektion, tycker jag.

 Det enda är att stå i sin sanning och Att hitta sin inre kärna och hålla fast vid den. Detta blir drivkraften men också  en möjlighet att stå stadig i sig själv att vara centrerad. 

Vad får dig i gungning? Vad triggar dig? Jag vet vad jag går igång på och vad som får min värld att gunga. Tyvärr är jag lite för mycket lösningsfokuserad så jag försöker finna en praktisk lösning, helst så fort som möjligt och helst ensam, ingen ska minsann…. ja ja det är så jag funkar.

Dit jag vill komma är att vi alla har våra issues, vad vi går igång på, vad som triggar våra beteende. Vilka mönster som man bär med sig.

Allt detta sammantaget gör att ju stadigare du står i dig själv ju svårare blir du att rubba för din omgivning, eller kanske rättare sagt inte utan en rejäl argumentation från din motpart och då kräver det ju faktiskt att din motpart tar sig den tiden och ger av sin energi också. Det blir alltså ytterligare en ”tankeresa” och har du tur får du ett förtroligt samtal, har du otur ja då blir det platt fall men du står i allafall stadig och centrerad idig själv. 

Ett sätt som hjälpt mig att hitta min kärna och sanning är, meditera regelbundet och hitta stunder av egentid. 

Du klarar mer än du tror!

När man jobbar med sig själv lär man sig oxå en del om sig själv. Man eller läs jag har en bild av hur jag är som person och hur mycket man/jag klarar av. Låter det invecklat? Kanske,men hade ett litet snack med en person som sa att inom träning tror man själv att man klarar 30 Procent av sin kapaciter, har man en tränare tror denna runt 50 procent och gör man lumpen så tror befälet att man klarar 70 procent men kanske tom kräver 90 procent… den där tanken är ganska häftig, för vad är det då som gör att vi har den uppfattningen om oss själva? Var har vi fått den ifrån och vad händer med dig som människa när du blir utmanad i något. Ger du upp eller fortsätter du kämpa? Har du en bra tränare som hjälper dig klarar du dig helt klart längre, gäller alltså att ha ett positivt mindset. Spännande det där tycker jag för detta handlar ju inte bara om fysiska utmaningar utan också psykiska. Ja kul är det i allafall att bli utmanad om än jobbigt medan det pågår. En vis tränare ger också tid för reflektion och återhämtning, så om du puschar dig själv el ngn annan, var den vise tränaren.

Att ha en plan eller skaffa en! 

Detta med plan och prioriteringar, hur är det egentligen? Jag är en vän av listor och sedan bocka av. Såklart är det lättare eller svårare beroende på vad det handlar om. 

Fick en uppgift som innebär att jag måste planera om lite i mitt liv, och kanske inte bara i mitt utan andras liv kommer också att bli påverkade. Det gäller ju där att våga be om hjälp.

I mitt fall handlar det om en pw 3 gånger i veckan +30 min intervallträning. Hela min kropp skrek bara NEJ först då som sagt det krävs lite när man som jag bor på två ställen och med barn som ska skjutsas hit och dit, samt en del resor i jobbet som i allafall gör att jag känner mig sliten ibland. Nu när jag lagt om kosten så känner jag mig iofs mycket piggare och jag sover bättre så då kanske det funkar bättre nu med denna utmaning. Samtidigt vet jag att om jag bara planerar så kommer jag få till de tre passen. För egentligen handlar allt om prioriteringar och planering. 

Detta med kosten har också tvingat mig att planera och ja det funkar faktiskt. 

Så när det tar emot är mitt tips att backa bandet, andas och så planera och prioritera. Att låta livet hända är bra och spontana grejer är bra, men det är ju bra med lite struktur också. Nu har jag ju kört ett tag och jag ser och känner resultat och jag vet att min kropp klarar mer än jag tror, nu ska bara känslan till. Tror faktiskt att det sitter en hel del rädsla kvar i att gå sönder i kroppen. Foglossningen och kryckor i tre månader och oceaner av rehabträning och en bruten armbåge tog nog mer på psyket än vad jag trodde. Så nu har jag ju värsta chansen att jobba igenom det och börja tro på min kropp igen och vad den klarar.  

För hur var det nu Clara klarar allt  och om inget funkar kan man ju alltid köra med denna andning 😉

Vilken vårdag! 

Först blev det premiärtur på cykeln, skönt att vara igång, nu är det verkligen vår! 

Sen blev det en tur ut i skogen med barnen


Och efter det skjutsa ena tjejen till karaten. Tog en promenad under tiden och hittade detta vackra träd.


Efter det bar det hemåt och dusch av lillan och laga mat förstås, glömde fota men det var så gott. Hemmagjord köttfärslimpa, enklaste receptet. 

💚 Nötfärs ca 1 kg

💚 kryddor efter smak och tycke

In i ugnen i ca 1 h

Till det serverade jag en sallad med isbergssallad tomat gurka sojabönor (de gröna frysta) avokado och en dressing som bestod av citron och peppar och pyttelite salt.

Alla åt med bra aptit så verkligen toppenrätt. 

Läggningen av barnen tig längre tid idag så får se hur sugna de är på att gå upp imorgon. 

Vi behöver snacka! 

Detta kanske är ett ovanligt inlägg och du undrar kanske vad det gör på en blogg och kanske till och med på min blogg. 

Vi måste snacka antibiotikaresistens! 

Va? Kanske du undrar, men det berör dig och mig våra barn och deras framtid! 

Var på moderaternas Sverigemöte tidigare i veckan i mitt ordinarie jobb och vi hade en antibiotikaqviss över hur mycket antibiotika som används inom djurhållningen i Europa. Vi här i Sverige ligger långt framme då vi bara behandlar djur som är sjuka och på individnivå, det är ju så att liksom vi kan djur bli sjuka. 

De flesta av de som tävlade låg väldigt lågt i sina gissningar. 

Om Sverige använde en spruta så använder Tyskland 12st,  Italien 30st, och Spanien hela 35 st. 

Det är inte så att det finns antibiotika i köttet,då man använder sig av karensregler men antibiotikaanvändningem driver på antibiotikaresistensen. 

När bakterierna är resistenta så blir de väldigt svårt att behandla dem och då kan våra nära och kära och du själv bli väldigt sjuk. 

Kolla in denna filmen 

En skräckhistoria – från verkligheten

Du dör inte av ett litet sår i Sverige idag. Men nu är världen på väg att färdas 70 år tillbaka i tiden.Vi vill berätta en skräckhistoria – från verkliga livet. Häng med!

Publicerat av Läkare Utan Gränser/ Médecins sans Frontières (MSF Sweden) den 26 mars 2017

Högtidsdag på jobbet

En av årets högtider på jobbet var idag, nämligen årets stämma, det är då våra förtroendevalda samlas för att bestämma vilka frågor som ska drivas under året kan man säga. Dagen brukar också bli ganska lång och jag hann precis hem tills det var läggdags för barnen. Min mamma var barnvakt så hon hämtade på förskola och skola idag. Det hade gått bra och när jag kom hem möttes jag av två glada barn. På bordet stod det två blommor och från jobbet fick jag en tulpanbukett. Vad är oddsen på att få tre blommor på en och samma dag? Men det hände 😀

Nu blir det snart sista kvällsmat och sjunka ner i soffan framför bonusfamiljen. På torsdag är det dags igen, då är det Värmlands stämma som står programmet. Men först så ska jag landa lite. 

I det lilla bor det stora! 

Vem uppskattar inte en kopp kaffe eller kanske ett gott te. Den där stunden när det är du och en vän som delar en stund eller när du sitter själv med din kopp. 

Jag älskar kaffestunder och efter att jag skaffat min presskanna än mer. Så himla mysigt att koka vattnet skopa upp kaffe och sen vänta innan själva pressandet. När jag tänker efter är det kanske stunden när själva tillagningen av kaffet sker.

När min farmor fortfarande levde kommer jag ihåg hur hon pysslade med sitt kaffe och hur hon satte fram alla sina goda hembakta kakor. Kakor har jag inga men kaffet det har jag.

Att dela den där stunden med en annan människa ja det är verkligen att skapa samhörighet och att ta sig tiden att njuta av sin kopp är verkligen magiskt.

Så fredagsuppmaningen idag blir, drick en riktigt god kopp kaffe, själv eller tillsammans med en vän och känn efter vad det gör för din dag.